Har precis varit ute för att pinka Acke.
FNISS!!!!!
Pinka glömde han och om någon granne hörde mig så måste dom fundera!
Acke inbjöd sin egen skugga till lek gång på gång.
En gatlykta gav skuggan av honom själv på husgrunden, han morrade skällde och inbjöd till lek. Jag skrattade, skrattade och skrattade åt honom. Han gick en bit ifrån när han inte fick någon respons, för att snart göra nya försök att få skuggan att leka. Han gick så att skuggan inte landade på husgrunden utan på gräsmattan bakom huset, gisses vad han letade "hunden" som gick bakom vårt hus. Sedan vände han tillbaka och då var ju "hunden" där igen.
Tokiga hund!
Men, men det säjs ju att ett gott skratt förlänger livet!
/matte
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
:) Vilken tokstålle...Ja ett gott skratt kan behövas och inte bara grå strån ;)
SvaraRaderaDet är fullt jobb med valp/unghundstiden...
Men förhoppningsvis överlever vi tills den är över...Om två-tre år ;) ;) ;)
Krama om Acke från gammelmatte!!!
Det är skönt att veta att han har det bra!!!
Vi ses förhoppningsvis snart igen...
Kramizar till er alla.
Gunbritt