Kan inte förlåta mig själv.....

Jag missade min älskade Nisses dödsdag i går. Något som aldrig hänt förut.
Nisse reste till nangijala för 10 år sedan. En sådan där hund som man bara får en gång i livet.
Fast ska sanningen fram så kom han tillbaka i Dunde.
Saknar honom så otroligt mycket fortfarande. Han var en riktgit duktig läromästare när det gällde tervar.
Så nu ska jag ut o tända ett ljus på hans grav och hoppas på att han förlåter mig fast det blev en dag för sent.
Ha det bra

Tokiga hund!

Har precis varit ute för att pinka Acke.
FNISS!!!!!
Pinka glömde han och om någon granne hörde mig så måste dom fundera!

Acke inbjöd sin egen skugga till lek gång på gång.

En gatlykta gav skuggan av honom själv på husgrunden, han morrade skällde och inbjöd till lek. Jag skrattade, skrattade och skrattade åt honom. Han gick en bit ifrån när han inte fick någon respons, för att snart göra nya försök att få skuggan att leka. Han gick så att skuggan inte landade på husgrunden utan på gräsmattan bakom huset, gisses vad han letade "hunden" som gick bakom vårt hus. Sedan vände han tillbaka och då var ju "hunden" där igen.
Tokiga hund!
Men, men det säjs ju att ett gott skratt förlänger livet!
/matte

Otäck matte

Idag har matte utsatt Acke för något otäckt!
Våran Dunde och våran Nisse dom fixade en sak som övriga hundar inte har gillat och Acke är i alla fall inte än självgående neråt än där.
Vad jag dillar om???
Fattar ni inte det?
Nähä!
Då får jag väl berätta då!
Trappan ner i våran källare, dillar jag om.
Den är mörk, ganska brant med en tvär böj och ganska trång. Det är alltså bara Dunde och Nisse som frivilligt har gått i den. Idag fick jag för mig att Acke behövde en utmaning, det snöar ju bara ute, så det fick bli något inne och idag blev det källartrappan, som aktivering.
Började med att locka med godis, han gick ner två steg med frambenen, men bakbenen var kvar högst upp. Lock och pock lönade sig inte.
Då tog jag honom i famnen och skulle bära ner honom, han lyckades sätta bakfötterna mot väggen och då blev det ju stopp, vi kom inte längre, fick ropa på husse som hjälpte mig att trassla lös bakfötterna ur en kasse som hängde där på väggen, sedan fortsatte jag ner med honom.
När vi kom ner så gick han runt och kollade in röran i källaren, vi har väldigt mycket saker där. Men komma tillbaka till den snuskiga trappan ville han inte.
Jag lessnade på att stå där nere och locka, så jag lade godisar på trappstegen och gick upp, stod och pratade med husse och vips så var han uppe. Han hade tagit godisarna på dom nedersta trappstegen, där är det rätt så ljust, men högre upp i trappan låg godisarna kvar, så där hade han inte tid att stanna.
Han gick i alla fall upp själv!
Vi ska definitivt öva mera någon annan dag.
Han fick ju i alla fall en utmaning och han blev TRÖTT!
/matte

Lite snöbilder

Tog lite bilder på hundarna när dom lekte i snön.

Hej och hå!

En hel vecka har försvunnit efter valpträffen, vart tog den vägen?
Här snöar det och snöar och snöar ännu mera. Fast det kanske inte är något att gnälla om just idag, när vi faktiskt fick se solen en kort stund.
Acke trivs i alla fall bra, i all snö. Han ser för rolig ut när han tar fart och klättrar i dom branta snövallarna som är mellan 1 - 1,3 meter höga. Vissa gånger har han sådan fart uppför att han hamnar på andra sidan där han simmar runt en stund innan han försöker komma upp över vallen och ut på den plogade vägen igen.
Eddy trivs i sitt täcke och tittar upp på det när det hänger på kroken i hallen och han vet att vi ska gå ut och kryper villigt in i det, när man tar ner det. Eddy går ogärna över dom höga snövallarna, han som normalt sett springer en bit in i skogen för att skita sätter sig direkt på cykelbanan (vår normala rastningsväg).

Acke  har haft några tuggande dagar. Tuggbenen som alltid finns framme har inte varit tillräckligt. Tre av lillmattes vantar har gått sönder under veckan. Igår kväll försvann ett par bitar av mattes ena känga, så då låg han lågt i kurs och idag har han slaktat sin madrass i bilen, trots att han har tuggben även där.

Ha en trevlig lördagskväll!

Kennelträff

Nu har vi varit på Ackes första kennelträff.
Tack Gunbritt o Benny för att vi fick komma på en trevlig dag.
I dag är Acke riktigt trött.
Här kommer några bilder. Fråga mig inte om vem som är vem bara.

Det känns som det är dags ....................

......... att skriva något här, men vet inte riktigt om vad.
Lillmatte har tillfrisknat, husse har kommit hem och livet är som vanligt igen.

Acke har gjort sig en raceing bana ute på gården, den springer han minst ett par varv i varje gång han kommer ut. Det verkar som om han springer fart i magen innan han gör ifrån sig.
Acke verkar se mycket spöken nu igen. Han skäller, morrar och reser ragg mot allt och då menar jag allt, parkerade bilar, människor och sånt som inte vi ser, kan fortsätta hur länge som helst att räkna upp saker.
 Men kommer bara människorna tillräckligt nära och helst hälsar på honom så är lyckan gjord, parkerade bilar släpper han oftast innan han hunnit fram till dom och sakerna vi inte ser, det handlar oftast om sekunder innan han släpper det igen.
Eddy stortrivs ute igen, vi har inte haft så kallt ett tag.
Sedan tycker Eddy att Acke börjar bli tillräckligt stor för att leka med och han sätter Acke oftare och oftare på plats. Dessutom har Eddy börjat pinka över Acke.
Det blev visst några rader om ingenting i alla fall.
/matte